Griskrisen - Varför vi skall handla svensk mat

Som ni kanske vet eller inte vet så är svensk grisnäring i svår kris. 300 av 1500 grisbönder valde att lämna sitt vär under de tre första månaderna i år pga. dålig lönsamhet. Inte bara dålig lönsamhet utan det är tom. så illa att dom går back på varje gris.

Bloggen Salt tar upp problemet i ett inlägg och precis som skrivs där så försöker City Gross öka lönsamheten för bönderna genom Griskronan vilket även jag tycker är ett bra initiativ. Tidigare har Milko försökt hjälpa bönderna genom en variant där en krona skulle gå till bonden. Nu vet jag inte utfallet av den kampanjen men tanken var god.

En annan tanke som flugit genom mitt huvud är hur det går ihop att 7/10 köper svenskt men att importen ökar ändå. Min tanke ligger i om det är så att allt detta importerade kött hamnar i kommuner och landsting och andra instanser som är bundna av offentliga upphandlingar? Kanske är det så att den svanke konsumenten ändå köper större delen svenskt kött men att problematiken ligger i de offentliga upphandlingarna? Någon som vet närmare hur det kan ligga till?

Hur som helst, vårt land blir inte rikare och får fler arbetstillfällen av att vi skickar våra pengar utomlands. Om vi vill ha svenska bönder och kunskapen de besitter så får vi också betala för den produkt de framställer enligt de lagkrav som vi tvingat på dom. I Sverige är det tex. förbjudet med svanskupering. I övriga EU får man kupera i undantagsfall. Enligt vissa bedömmare är det mer regel än undantag då grisarna har mindre ytor att röra sig på per gris än i Sverige. I Sverige skall frisarna ha tillgång till strö som dom kan böka runt i detta finns inte i övriga EU för där har dom ingen regel om fast golv. I Sverige har vi en regel som säger att 75% av boxens golvyta skall vara fast (läs: betong) medans 25% är spalt. I övriga EU är det helspaltgolv som gäller vilket ju då rimligtvis gör det omöjligt att strö boxens golv.

Ja, det finns jättegott kött från andra länder och jag vet inte om kött från andra länder smakar lika bra eller tom. bättre än vårt svenska kött men Sverige som land vinner fortfarande inget på att skicka pengarna utomlands. Har vi svenska bönder så har vi svenskt jordbruk med svenska transporter som gynnar både statskassa och överlevnad.

Vi är inte längre självförsörjande på kött. I en situation där transporter från utland blir ohållbar så lär vi få minska på köttkonsumtionen med 50% eller mer. Det tar tid att få fram nya grisar när dom väl är borta. Samma gäller för nöt, för nöt påverkas också av att gris minskas. om inte slakterierna får in gris att slakta så måste dom snart sluta även med nötslakten. Transporterna blir längre och längre och slakterierna gör snart inte någon hämtning om det är under ett visst antal djur osv.

Nu är ju detta bara en bild av vad som kan hända men faktum är att svensk grisnäring är på väg att gå under. Vad kan du göra?

Mat och politik

Jag snappade upp ett informationsblad från Köttbranschens Riksförbund där följande notis fanns med. Kristoffer Franzén driver bloggen Mat och Politik och han gör det med den äran. En mycket intressant blog som tar upp både det ena och det andra. Han har som notisen påpekar skrivit en bok och nu undrar KR varför det inte var någon i branschen som skrev den?

Jag har köpt boken men inte hunnit läsa mer än inledning och bläddrat lite i resten och jag tycker det är en bok som alla korvintresserade bör läsa, helt enkelt för att det är en intressant bok. Men varför var det då ingen i branschen som skrev den? Ja, troligen av den enkla anledningen att utgångspunkten är att man kan göra korv - själv - hemma. Den godaste korven stoppar du själv. Det framgår ju till och med av titeln.

Falukorvstest - En kommentar

Jag fick ett tips och ett falukorvstest som Helsingborgs Dagblad har genomfört. Här finns en artikel som belyser att falukorven ursprungligen gjordes på oxkött, något som idag ersatts med fläskkött till stora delar. Varför? Fläskkött är billigare och räknas upp högre vid beräkning av köttmängd, sen får du dra egna slutsatser.

En liten analys av artikeln

"En falukorv måste innehålla minst 40 procent kött och får som mest innehålla 23 procent fett. Övriga egenskaper som enligt Livsmedelsverket kännetecknar en falukorv är en fast konsistens, svag till tydlig smak av rök, kryddor och salt samt en snittyta som är svagt till tydligt brun–rosa i färgen. Till skillnad från originalet, som bestod av oxkött, får dagens godkända falukorv bestå av gris– nöt– och hästkött, även om det vanligaste är en blandning av nöt och gris."

Detta är de krav som ställs och som "namnskyddet" är sökt på. Detta är för tillfället inne för revision. Vissa tillverkare vill använda gastät tarm för att detta ger längre hållbarhet, detta stoppades dock då korven skall vara rökt och en gastät tarm inte släpper igenom rök till produkten. Vissa använder återskapad rök, det är ju också en sorts rök men konsumenten vet inte hur korven är rökt vilket ju kan tyckas underligt. Den förklaring jag har fått är att konsumenten har ingen nytta av den informationen då de inte har kunskapen att avgöra vilket som är bättre eller sämre. Detta finner jag också underligt då konsumenten kanske iaf. vill kunna avgöra saken själva.

"Fetthalten på de korvar vi testar varierar mellan 19 och 23 procent och köttmängden mellan 48 och 82 procent. Det som kan vara intressant att titta närmare på vad gäller köttmängd är vilken typ av kött som används. I vårt test finns korvar som endast består av griskött eller bara har ett par procents innehåll av nöt."

Man tillsätter ju en del fett fläsk eller småfläsk vid korvtillverkning och så innehåller ju köttet naturligt fett men knappast så mycket att man når så höga siffror eftersom man vid 40% köttmängd troligen har i en hel del vatten och potatismjöl.

"Tittar vi på de korvar där förpackningsdatum finns, blir det också tydligt att hållbarheten varierar, från 25 dagar till 45 dagar i oöppnad förpackning. På falukorvens förpackning bör förutom bäst före–datum även förpackningsdag samt ursprungs– och tillverkningsland framgå. Det kan också vara önskvärt att veta andelen kött och fett samt fördelningen mellan gris– och nötkött. Högst betyg för förpackningen får Coop X–tras korv där samtliga uppgifter anges. Sämst deklarerad är Enebackens falukorv där endast bäst före–datum finns angivet. "

Det är ju lite underligt att inte förpackningsdatum måste stämplas på etiketten också lika väl som bäst-före men så är det ju för alla livsmedelsprodukter. Ett problem är dock att konsumenten blir misstänksam om hållbarheten är för lång. Sen är det är ju som sagt väldigt intressant att veta fördelningen mellan fläsk- och nötkött. Bra korvråvara av nöt är bra mycket dyrare än fläskkött så man får ju en avspegling i priset. Om man så bara har i 1% nötkött så kan man samdeklarera köttet på första plats i innehållsförteckningen. Man kan ju undra varför man ens har i så lite nötkött? Kan det vara för att man kan skriva nötkött i innehållsförteckningen? Det är ju heller inte så märkligt att det inte framgår alls hos vissa tillverkare. Jag vet tex. en tillverkare som deklarerar över 70% köttmängd men fördelningen fläskkött - nötkött är 90 - 10.

Falukorvstestet finns som sammanfattning i .pdf

I artikeln står det att tillverkningsland saknas men det skall enligt lag stå klart vara märkt med anläggningsnummer. Det är den lilla ovala symbolen på förpackningen och står det SE i den så är produkten tillverkad i Sverige. Det säger dock inget om råvarans ursprung. Råvarans ursprung är man inte skyldigt att deklarera. Nu är det dock på gång med en Svenskmärkning även av charkvaror i Sverige.

Hoppas detta kan belysa några av frågorna kring korv i allmänhet och falukorv i synnerhet.

Köttmäng - Vad är kött?

Köttmäng 34% kan man läsa på korvförpackningen man just greppade i kyldisken. Vad betyder det? Att korven innehåller 34% grytbitar? ...och hur mycket fett är det egentligen i korven? Vadå socker? Korv behöver väl för böfvelen inget socker. Jag har tänkt ta upp några vanliga funderingar kring korv och charkvaror och hoppas kunna sprida lite ljus över läget. Jag kommer börja med kötthalt/köttmängd och kolla lite på olika råvaror som kan användas till korv.

Körsbärsmarmelad med Amaretto

Annika som driver bloggen Smaskens gjorde ett inlägg för några vecka sedan där hon premierade en körsbärsmarmelad. Jag tycker ju mycket om körsbär och har gjort körsbärssylt några gånger med gott resultat som jag skrivit om tidigare. Nu tänkte jag ta det ett steg till och göra marmelad......jag har aldrig gjort marmelad.

Tydligen måste det finnas pektin. Körsbär innehåller låga halter av pektin. Frysta körsbär innehåller lägre halter av pektin. Frysta lättsockrade körbär innehåller tydligen nästan noll pektin. Pektin. Pektin. Pektin. Punkt. Detta eviga pektin och dess magiska kraft.

Det blev helt enkelt att köpa pektin. Sååååå, jag har köpebär med köpepektin med köpesocker och köpeamaretto. Blir det verkligen en hemmagjord marmelad då? Jag har ju inte heller glasblåst mina egna burkar utan det är begagnade köpeburkar. Inte heller har jag tappat några träd på gummi för att göra tätningsringar till nämnda handblåsta (ickeexisterande) burkar. Ja ja.

500g     Körsbär
350g     Socker
2-3 skvätter Amaretto (efter behag)
1/3 påse pektin av samma sort som jag använde

Koka bär och socker. Det är tydligen helt förkastligt att ha i socker innan pektin när man kokar marmelad fick jag se på min köpepåse men jag tänkte att jag har ju köpebär så det måste ju bli som i mattematik att minus gånger minus blir plus? eller två fel blir ett rätt så jag tippade i min Amaretto och kokade en stund och sedan rörde jag ner pektinet.

Nu tog det fart, jäklar. Marmeladen blev plötsligt väldigt....ja, marmeladig. Segnade fort och blev mörkare. Av från spisen och plockade ut mina burkar som stått i ugnen på 100 grader och öste upp. På med locket och ner i diskho och spolade upp kallvatten upp till strax under locket och sedan sätta sig och se på tv och vänta på ploppet från locket.

Efter ett dygn i kyl visade det sig att jag gjorde skitbra marmelad. Det var hur god som helst. MEN, jag skulle hackat bärena innan jag kokade dem. Det blev lite onödigt stora bitar när man har hela polska köpebär tydligen. Sen kanske, kanske, eventuellt det skall vara så att man har i pektinet först för då kanske, kanske, eventuellt marmeladen inte blir grynig heller. Men bara kanske.

Bilder på marmeladen är bara att glömma. Tänk er mörkröd gojja med bärbitar i så är ni rätt nära. Den är iaf. skitgod på rostat bröd eller nybakad baguett.

Körsbärssylt - en lös, söt variant.

Om du börjar såhär...

Ett favoritrecept jag plockat upp ur Vår kokbok och modifierat lite. Receptet föreskriver färska bär där man pillar ur kärnorna med ett utvikt gem varpå man krossar kärnorna och tager tillvara mandeln inuti som skall hackas och tillsättas sylten. Efter att ha gjort denna sylt både med och utan mandlarna så är det avgjort godast med. MEN, det är tidernas skitjobb att pilla kärnor för att inte tala om att skörda mandlarna. Att krossa skalet på kärnan utan att krossa mandeln är snudd på omöjligt och får man snedträff på kärnan i morteln far den iväg med ljusets hastighet och grannen undrar vem som skjuter skarpt, that is om man inte lyckas pricka sig själv i ögat med efterföljande läkarbesök som tack.

...så bör du uppnå detta...

Därför har jag gjort det lite enklare för mig. Nej, bären är inte nyplockade ur det egna trädet. Dom är polska, frysta som funkar lika bra om man nu inte nödvändigtvis måste riskera synen för att komma åt de åtråvärda mandlarna. Lagom mycket: 1 kg Körsbär 4-6 dl Socker 1/2 dl Vatten Koka hela klabbet lite försiktigt tills bären sjunker i saften. Slå upp i rena, varma burkar. Sätt på locket och ställ i kallvatten och låt stå tills du hör locket ploppar till.

...och kan avnjuta på detta vis.

Bruschetta - som man vill att den skall vara

Mästerlig Bruschetta

Mitt förhållande till Bruschetta har varit lite si och så. Jag gillar konceptet för det säger sig självt att det borde vara gott men efter många klåpiga krögares tafatta försök med att servera mig denna rätt började jag tappa tron. Sen blev jag serverad underbar Bruschetta på en restaurang i Ao-Nang, Thailand av alla ställen. När jag nu stå och småpulade i köket så konstaterade jag att jag ju hade alla ingredienser så jag gjorde ett försök.

Jag hade:

Surdegsbröd på vete
Olivolja
Vitlök
Tomat
Basilika
Salt
Svartpeppar
Citron

Tag ur kärnorna ur tomaten och skär tomatköttet i lagom stora(små) bitar. Hacka i en lagom mängd basilika. Salta, peppra och pressa i en liten skvätt citronjuice. Blanda och låt stå till sig en stund. Rosta brödet i torr grillpanna på mellanvärme. När du är nöjd med rost tag upp brödet och ringla över olivolja. Skala ochh dela vitlöken och gnid mot bröds yta. Ta dig nu tid att ta ett djupt doftande för det luktar underbart.

Täck brödet med tomat landningen och ringla över ytterligare lite olivolja. Smaklig spis, för det är det.